Jag tänkte ge det ett försök ändå. Igen. Det här med bloggen. För att jag vill. Ibland.
Tidigare inlägg har förmodligen lästs av 1-2 läsare, inklusive mig själv. De har precis som tidigare varit rena litterära mästervärk. Och så lär det fortsätta.
Framtidsnojja det har jag. Det har jag haft sen jag var ungefär sju tror jag. Men det är en överdrift förståss. Men nu är det liksom som värst. För nu har jag egentligen ingenting. Om jag bortser från alla de där vännerna och brodern i stan. Och det ska man ju aldrig bortse ifrån. Men om jag nu gör det. Så har jag bara kanske givande distansstudier och ett gymkort. Och det räcker liksom inte. Det blir jag inte lycklig av. Men hey, det kan ändras det där. Det kan vända på en femma och gå över på en dag. Så får vi tänka.
Annars så har sommaren varit bra. Med betoning på bra. Tack och lov fick jag fina veckor hemma med både sol och hav.
Nu biter vi tag i hösten. Det gör vi.
Öh. Välkommen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
TIP TOP! /ecke med kärlek
SvaraRaderaHeeej!Härligt att ha dig tillbaks i bloggvärlden, tycker ju om att läsa om dina underbara och tankvärda ord....Hur har du det? Hur mås de? Förlåt att jag inte hört av mig, det var verkligen så trevligt att få vara ute i stugan och mysa i somras, härligt att få tid att umgås!! Plingade idag men inget svar, får höras snart...Pussen malin
SvaraRaderaE: Eckkärlek!
SvaraRaderaM: Jag låg och sov!:/ Jag ska ringa dej imorron om det går för sig! Ja, det var trevligt. trevligt som fan :) Pussn!